夏 至 & 仲 夏
Sommarsolståndet Xiazhi och Midsommar
Vilhelm Stokstad/imagebank.sweden.se
Den svenska midsommardagen infaller i år den 20 juni, och i den kinesiska kalendern infaller Xiazhi 夏至 eller sommarsolståndet den 21 juni. Två sommarfester som infaller nästan samtidigt i Sverige och Kina! Liksom vintersolståndet markerar årets kortaste dag är sommarsolståndet årets längsta dag och kortaste natt, och de sammanfaller med två av årets viktigaste högtider i Sverige: jul och midsommar.
Traditioner under Xiazhi
Den traditionella kinesiska månkalendern delar in året i 24 solstånd. Xiazhi är årets tionde solstånd och sommarens fjärde. Det är den längsta dagen på året, den dag då solen står i zenit vid Kräftans vändkrets som löper genom södra Kina nära städerna Guangzhou och Hongkong. Det är runt Xiazhi som vetet blir moget i Kina. Det är därför kinesiska kejsare har offrat till Jorden på den dagen ända sedan Zhoudynastin som började för nära tretusen år sedan, för att landet skulle få fred och en rik skörd. Med festligheterna följde även ledighet. Under Qingdynastin (1644–1911) hade alla en ledig dag då, och från Songdynastin (960–1279) finns uppteckningar om att tjänstemän skulle ha tre dagars ledighet. I det gamla Norden hade bönderna också lite ledigt vid denna tid, då vårbruket var slut och skördetiden inte hade börjat än. I många länder börjar sommarlovet vid midsommar.
Video provided by China Xinhua News Network Corporation
Anna Hållams/imagebank.sweden.se
仲夏节习俗
Midsommartraditioner
I gamla tider firades midsommar över hela Nordeuropa som en fest för årsväxt och fruktbarhet. Eftersom detta var årets ljusaste natt menade man att den var full av trolldom och övernaturliga väsen, precis som julnatten. Växterna hade särskilda krafter och alla slags troll och oknytt var ute. Därför var det också en bra natt för att samla läkande örter, men också för att se in i framtiden. En sed som fortfarande är levande är att lägga sju eller nio olika slags blommor under huvudkudden midsommarnatten – gör man det kommer man att drömma om den man ska gifta sig med. Det var också vanligt att dricka vatten från en källa för att få hälsa och lycka. Midsommarnattens dagg ansågs också vara undergörande – man samlade in den på lakan eller på skjortan för att bota sjukdomar.
Anna Hållams/imagebank.sweden.se
En av de tidigaste beskrivningarna av midsommar finns i den svenske biskopen Olaus Magnus verk Historia om de nordiska folken från 1555. Han anser att midsommar är en kristen högtid tillägnad Johannes Döparen. De flesta anser dock att sederna runt midsommar är äldre än kristendomen i Sverige och att det handlar om dyrkan av naturen, inte av ett helgon. Från början samlades folk kring stora eldar, en tradition som fortfarande lever kvar i Danmark, Norge och delar av Finland. Föst under medeltiden kom majstången till Sverige från Tyskland – ordet kommer från ”maja” som betyder att pryda med löv. Det är den sed som lever idag i Sverige och delar av Finland. Den typiska festmaten vid midsommar är olika slags inlagd sill, stekt, rökt eller gravad lax, kokt potatis med färsk dill, gräddfil och gräslök, och till dessert årets första jordgubbar med vispgrädde. Till detta kallt öl och snaps. Varje gång glasen fylls på måste man sjunga. Det är en riktig midsommar!
http://sweden.cn/
